Martin

Rädsla är en emotionell respons mot hot och fara. Det är en grundläggande överlevnads mekanism som inträffar som en respons till speciella stimuli, som smärta eller hotet av smärta.

Rädsla bör skiljas från den relaterade känslan ångest, vilken mestadels sker utan något hot. Rädsla har också samband till specifika beteenden som flykt, medan ångest är resultatet av hot som tros vara okontrollerade och oundvikliga.

Ansiktsuttryck som indikerar på rädsla innehåller, ögonen öppnas mer (för föraning om vad som kan komma härnäst). Pupillerna vidgas (för att kunna ta in mer ljus), överläppen dras upp, ögonbrynen dras ihop och läpparna sträcker ut sig horisontellt. Fysiska effekter vid rädsla kan bättre förstås från perspektivet av det sympatiska nerv responsen (reptilhjärnan), vilket jämförs med den parasympatiska responsen, vilket är ett mer lugnt stadium. Muskler som används till fysisk rörelse spänns och får extra mycket syre, ett förberedande stadium för reptilhjärnans respons. När en skrämsel stimuli sker oväntat kommer förmodligen skrämseloffret att hoppa till eller börja springa. Personens puls kan också öka.  

Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Fear

7. Beskriv hur ett matspjälkningsenzym verkar:

När maten befinner sig i matsäcken, verkar till att börja med enzymet amylas. Det ingår i saliv och har under tuggandet blandat sig med maten och följt med ner till magsäcken. Amylas bryter ner stärkelse. Ungefär 40% av stärkelsen i tex. Potatis och morötter och potatis hinner brytas ner till maltos, innan magsaften gjort maten allt för sur för amylas att värka.

Det är särskilda celler i magsäckens slemhinna som bildar saltsyra och gör maginnehållet surt. pH kan sjunka ända ner till 1. Vid detta låga pH blir enzymet pepsin verksamt. Detta är magsäckens proteinspjälkande enzym. Cellerna i magsäckens vägg är täckta av ett slemlager som skyddar dem från att själva brytas ner av pepsinet. Däremot sönderdelar pepsinet proteinerna i tex. Den söndertuggade fläskkotletten eller mjölken.